-

Det är något som piper i köket. Typ som en väckarklocka. Det piper som en väckarklocka ungefär, ganska tyst.
Men det gör mig galen. Problemet är bara att jag inte hittar saken. Går jag ut ifrån rummet låter det inget alls, bara i köket! Så jag går runt, kollar varenda makapär i köket, nada! Det har hållit på i tre timmar snart!!

Jamen amen hallå.

Jag tycker det är för lite bilder här. Plus att designen är bajstråkig. Men jag orkar liksom inte fixa.
Vad ska jag göra? Inte mycket. Jag sitter och lyssnar på musik och suktar efter skissblocket. Men jag måste plugga..

JAG SAKNAR MITT VALSPÄCK!!
(och då menar jag inte att jag vill ha fett eller nåt. Valspäck är min vän. Men jag säger inte vem det är, denne kanske inte vill kallas det bland folk HÖHÖ)

Har nyss kommit hem från vår kära huvudstad Stockholm. Joseph Dies spelade på Fryshuset och såklart åkte jag och Elina dit och tittade, har inte sett dem spela innan. De ägde så feeeeta bra att de ska vara med på min, Sara och Simons konsert. Träffade även på en Shotgun:are och han verkade ju också positivt inställd till våran konsert, höhö.
Det kommer bli sketabra. Annars har jag väl druckit alldeles för mycket cola, bokstavligt talat hängt i en busskur och sett en kille med blöja crowd-surfa.

Nu ska jag sova. Imorgon ska jag plugga skiten och sen ska jag på party och passa småbarn. Och äta tårta. Det är en viktig detalj som inte får glömmas. Godnatt.

varje gång jag närmar mig hållplatsen funderar jag på att inte hoppa av.
bara sitta kvar och se vad som händer, för att jag är så trött på att varje dag är densamma.
jag vill rymma från alla plikter och motgångar.
ändå slutar det alltid med att jag går av.

Sista dagarna på jullovet. Emelie gör inga läxor, hon är inte ute och hon sitter inte och läser en intelligent bok. Nej nej, hon tittar på tv. DAAAAAH, det är ju Veronica Mars maraton på SVT. Jag är bänkad. Eller, nåja, någorlunda bänkad. Vissa har ju den här lilla funktionen som kallas, en inspelningsbar boxer. Skapad av självaste Jesus.
Jag har just suttit och tittat på ungefär 5 program i sträck. Jag börjar bli hungrig.
Men man får ju inte glömma att man har ett liv. Så nu ska jag, med inspelningen på, ta en dusch, äta lite mat och sen dra till mig älskade vän Elinskimuffinski. Hoppas hon har något att bjuda på, då kanske jag slipper laga mat själv.
Hon kanske har en kaka. På en onsdag!!

Annars har jag även fixat ett möte med U-huset imorgon. Perfekt, våran projektgurpp kicks ass. Konserten är nära. Alla Roslagsbor hör upp!
Den 13 februari ska alla komma till U-huset och lyssna på underbar musik samt delta i lite välgörenhet. Det kommer göra er gott. Puss och kram.

Busschaufför: Vart ska ni av???
Åman (längst bak i bussen): Vid Lena!!!

- Klockrent citat från Åman på väg till Lena efter niornas skolavslutning xD