Bara för att jag har tråkigt och för att jag bara måste skriva något.

Tittade in på mina forna (uääh) klasskamrater Pernilla och Davids bloggar och de har skrivit en lista vid namn "7 sanningar". Eftersom att jag är i desperat behov av att skriva något så får det bli den. Here we go.

1. Jag är beroende av musik. Livet blir så mycket bättre med musik. Jag skulle kunna skriva en bok om musik. En bra låt kan få mig att vilja explodera i tusen bitar. Både på ett bra och dåligt vis. Är jag glad kan jag spela låten på repeat och dansa och le i evigheter men om jag är ledsen kan jag sitta och gråta i flera timmar och tänka på hur hemskt livet är. Sen kan jag för det mesta inte blanda genrer heller. Lyssnar jag på en hiphop låt kan jag inte direkt efter den lyssna på en indie låt. Det blir helt fel. Det handlar helt och hållet om vilket humör jag är på. Ena dagen är det hiphop andra dagen är det indie/rock - om vi talar grova drag. 

2. Jag hatar att prata om känslor. Sånt där deep talk alltså. Jag känner mig så....utsatt.

3. Jag är äckligt rädd för djupt vatten. Jag har inte badat på minst två år. Enda gången har varit en sommar vid Medelhavet. Men även där hade jag svårt med djupt vatten. Snorklingen fick mig att börja gråta, även om det stundvis var ascoolt. Jag kan absolut inte titta på filmer som handlar om vrak och ubåtar. Det är nog det värsta. Vrak och ubåtar. Eller ja, undervattensscener rent allmänt är jättejobbigt. Vi kan ju ta Titanic som exempel. Jag har sett den en och en halv gång. Den första gången var även den gången då jag såg hela filmen. (Då grät jag tills tårarna tog slut men det var mest för att Jack dog)
Den filmen är mardrömmen!! Man får se vrak, ubåtar och en sjunkande båt. Nämnde jag det? Att båtar som håller på att sjunka också ger mig panik. Men det kanske ni förstod. Oväsentligt.
Den enda gången det är lite okej är om det är sånt där klart vatten där man ser allting. Jag har ingen aning om varför det är så här. Men jag får panik, svårt att andas och så blir jag yr också. Och får, ni vet, en ilning genom kroppen och en klump i halsen som alldeles innan man börjar gråta. Oj vad dum i huvudet jag låter.

4. Ni vet när man dansar en koreografi? Då räknar man ju varje steg för att lättare kunna hålla takten och allt det där. Men jag kan inte det. Jag vet inte om det gör mig bättre eller sämre men jag har aldrig lyckats räkna mig igenom en hel koreografi. Hur faan hinner man med det egentligen? Det är lättare att lyssna på musiken tycker jag.

5. Jäklar. Jag har ju tre sanningar kvar.... Hmm.... Okej. Jag saknar skolan. Och då menar jag inte läxorna. Jag menar såklart själva gemenskapen man hade där. Alla skumma, roliga, knäppa saker vi gjorde. Fan vilka minnen man har. Såna där minnen som får en att önska att man gick i Sp06B igen. Att man var en sån som fortfarande gick gymnasiet.

6. Jag skriver ner meningar från låttexter, filmer, böcker etc som jag tycker om. T.ex:

"I'm two quarters and a heart down. And I don't wanna forget how your voice sounds."
- Fall Out Boys - Dance dance.

"Hör ljudet av bilen som aldrig anländer,
drömmer dig till sandstränder och vässar dina framtänder,
samt tänker igenom ditt samvete.
Stoppar armen i munnen och biter ihop vid handleden.
River ett tygstycke och lindar trasan runt venen,
börjar skratta, bilen kommer och du är glad att du lever..."
- Snook ft Afasi - Livet är underbart.

7. Jag saknar Gaby. Jättemycket. Och jag tänker på hur det kommer bli sen. När vi blir äldre. Vi kommer glida isär, få färre möjligheter till att prata med varandra, och definitivt få färre möjligheter till att ses. Vi kommer växa upp på var sin sida av jordklotet.
Och jag är livrädd.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0